Botswana har fina förutsättningar att tillfredsställa naturintresserade besökare, men har ännu inte blivit något större resmål bland oss nordbor. Landet är ganska dyrt att besöka, som följd av en officiell policy, och grannlandet Sydafrika i söder är en svår konkurrent om besökarna, får rejält mycket mer uppmärksamhet i t ex medier och håller en lägre prisnivå. Fler och fler resor till Botswana syns dock på resemarknaden, inte minst i kombinationer med andra spännande resmål i södra Afrika.

Landet
Okavangodeltat är troligen landets mest kända naturområde, som med sina papyruskantade vattenvägar och savannområden har ett fantastiskt fågelliv och gott om rovdjur.

En annan djurrik och bra park är Chobe, också den belägen i de norra delarna av Botswana. Upp till 50 000 elefanter kan uppehålla sig säsongsvis i Chobe, där också andra arter som exempelvis den vackra sabelantilopen och stora mängder större kudu går att se.

Men kanske är det de inte lika välbesökta parkerna längre söderut i landet som är den verkliga pärlan. De torra, heta, dammiga busk- och slättområden som hör till Kalahari, där djuren inte alls förekommer lika tätt, där bushmännen målade på klipporna för tusen år sedan, och som kräver fyrhjulsdrivna fordon och lite av en expedition för att alls kunna nås. Stora delar av Botswana är verklig vildmark.

Landet ligger på den södra vändkretsen och är tämligen flackt, med höjder som varierar mellan cirka 700 och 1 400 m och en medelhöjd på 1 000 m. De östra delarna består av kulliga busk- och gräsmarker. I väster ligger Kalahariöknen, som är ett sandfyllt bäcken som täcker tre fjärdedelar av landet, där Okavangodeltat är en kraftig avvikelse i naturslaget. De enda permanenta vattendragen i övrigt är floderna Okavango i nordväst, Chobe i norr och Limpopo i öster. Under regnperioder med god nederbörd vattenfylls vissa av de annars uttorkade saltpannorna i landets centrala delar. Omkring 80 % av befolkningen lever i i områdena närmast de östra gränserna mot Zimbabwe och Sydafrika.

Safarilandet Botswana
Botswana har goda möjligheter till safari, det i miljöer som omfattar såväl torra halvökenområden i Kalahari som våtmarkerna i Okavangodeltat. Nästan 20 % av landets yta utgörs av naturskyddsområden av olika slag.

I slutet av 1800-talet hade jakt kraftigt decimerat djurbestånden i landet, och boskapspesten som avslutade seklet slog ut det mesta som återstod av de större däggdjuren. Naturskyddsåtgärder sattes in tidigt på 1900-talet, bestånden återhämtade sig sakta, och elefantbeståndet, som var det som hade den mest långsamma utvecklingen, hade i slutet av 1960-talet nått forna dagars storlek.

Landets policy är att undvika stora turistvolymer, för att i stället erbjuda hög kvalitet till högt pris. Därför kostar ett besök i Okavango ganska mycket (i t ex relation till en safari Kenya eller Tanzania i Östafrika). Logi finns i många former, från lyxiga lodger och camper i områden som bara kan nås med safariflyg, till enkla campingplatser ute i ingenstans. Vissa parker kan nås inte bara med Botswana som utgångspunkt, utan även från Sydafrika. Chobe och Okavangodeltat kan tämligen enkelt kombineras med en resa i norra Namibia eller till Victoriafallen i Zimbabwe eller Zambia.

Parker i Botswana
Det finns ett antal nationalparker och olika typer av reservat i landet, vissa av de senare privatägda. Några av dem är bra djurområden, medan andra har naturen som främsta dragplåster.

Chobe National Park
Chobe, som ligger i nordöstra Botswana vid gränsen mot namibiska Capriviremsan i norr och Zimbabwe i öster, är med sina 11 700 km2 Botswanas näst största park. Den blev ett vilreservat 1961, och uppgraderades till nationalpark 1968. På några platser kring parken ligger ett par stora skogsreservat som buffertzoner mot omvärlden. Chobe är huvudsakligen platt, med undantag för kulligare områden i sydväst.

Chobefloden (som har sin källa i Angolas högland och som längs vägen till Chobe har olika namn – Kwandofloden, Linyantifloden, Itengefloden och slutligen Chobefloden) är parkens livsnerv och löper längs dess norra gräns. Floden kantas av ett antal olika naturslag, bl a woodland med mopane och combretum, sandområden, flodslätt och gräsmarker. Chobes kanske mest populära del är vattenvägarna kring parkens nordöstra spets, där en båttur ger chans att se flodhästar, elefanter, ett rikt fågelliv och en vacker solnedgång.

En bra elefantpark
Chobe är en bra elefantpark – årstidsvis oerhört bra. Under torrperioden maj–okt samlas allt fler djur längs vattendragen i takt med att ytvattentillgången i den övriga parken minskar, och hjordar om hundratals elefanter kan ses längs Chobefloden. Vid vattenhålen dominerar elefanterna ofta det övriga djurlivet.

I parken finns också många andra djurarter. Den är känd för sina stora buffelhjordar, och du kan se zebror, lechwevattenbock, buskbock, sabelantilop, pukuantilop, lejon, leopard, gepard och hyenor. Omkring 440 fågelarter har observerats i parken, bland dem Pels fiskuggla, afrikansk saxnäbb (som ses bäst i jun–jul), gapnäbbstork, sekreterarfågel, koritrapp, karminbiätare, och skrikhavsörn.

Under torrperioden återfinns det enda ytvattnet i parken vid Chobefloden i norr, vid Linyantifloden i nordväst och vid vattenhål på en handfull platser. Av de senare är våtmarkerna vid Savuti det viktigaste. Savuti ligger i sydvästra Chobe och används också som namn på hela denna 5 000 km2 stora del av parken. Området anses vara ypperligt för djurskådning. Delar av Savuti är sandökenlika, medan andra utgörs av stora grässlätter med zebrahjordar och andra djur.

Vildhund och andra rovdjur
I området finns också ett antal vattenhål som inte torkar ut förrän en god bit in i torrperioden. I Savutiområdet finns chans att se afrikansk vildhund, lejonflockar som följer zebrahjordarna, leopard, gepard, hyenor, olika slags antiloper och elefanter.

Regnperioden under nov–apr är den varmare och fuktigare tiden på året. Mest regn faller i jan. Under maj–okt råder torrperiod, då djuren samlas där det finns vatten. Sep–okt kan vara mycket varma, samtidigt som de annalkande regnen höjder luftfuktigheten, men samtidigt finns chanser till mycket bra djurskådning med gott om rovdjur vid floderna och vattenhålen.

Logi finns på lodger med olika standard. Bilkörning offroad och på natten är inte tillåten (på samma sätt som i de flesta afrikanska nationalparker). Chobe betraktas som ett malariaområde.

Okavangodeltat
Okavangodeltat i nordvästra Botswana är nog landets mest kända safariområde. Det täcker en yta om mellan 9 000 och 16 000 km2 – deltats storlek varierar årstidsvis med tillvattenflödet, som har sitt ursprung i höglandet i Angola och som når deltat via Kavangofloden i Namibia och Okavangofloden i norra Botswana. Under förhistorisk tid rann Okavangofloden ut i en sjö i östra Botswana som kallades Lake Makgadikgadi (se Makgadikgadi Pans Game Reserve nedan), men flodens lopp förändrades. Sjön torkade ut, och i stället rann floden ut i Kalahariöknen och Okavangodeltat uppstod.

I dag är Okavangodeltat ett unikt ekosystem. Naturen är mycket vacker, med vattenvägar, papyrus, periodvis översvämmade flodslätter, laguner, skogar och savann. I deltat finns ett rikt djur- och fågelliv. Två ovanliga antiloparter, röd lechwevattenbock, sitatunga (eller sumpbock), förekommer, liksom elefant, afrikansk buffel, zebra, flodhäst, vattenbock, afrikansk vildhund, lejon, leopard, gepard och krokodil.

Djurskådning från vattnet
De många vattenvägarna har gjort djurskådning från vattnet (i båt eller kanot) till en specialitet i deltat. På de större öarna djurskådar man också från fyrhjulsdrivna safarifordon, och de flesta lodger och camper arrangerar guidade fotvandringar. Från en av camperna görs till och med safariturer på elefantryggen.

Djurskådningen är bra året om, men vattenmängderna i deltat påverkar tillgången på djur. I jun–jul når deltat varje år sin största storlek. Djurskådningen är som allra bäst under maj–okt. Nov–apr är den bästa tiden för fågelskådning, då flyttfåglarna är på plats.

I okt–apr är temperaturerna högst (upp till omkring 30 grader) och vädret regnigast – även om det inte regnar särskilt mycket i området. Från maj till början av okt är vädret torrt och svalare.

Logi på lodger och camper
Logi finns på ett 40-tal lodger och camper runtom i deltat. Många av dem kan enbart nås med safariflyg från Maun eller Kasane (norr om Chobe National Park). Det finns också några campingplatser i utkanterna av Moremi Game Reserve (se nedan).

Det är över lag ganska dyrt att besöka deltat, vilket är ett avsiktligt drag från statens sida för att undvika massturism som kan påverka ekosystemet negativt.

I Okavangoområdet ligger dels den statligt styrda Moremi Game Reserve (se Moremi Game Reserve nedan), omgiven av ett antal privata reservat. I Moremi finns stora områden med permanent vatten, vilket ger förutsättningar för bra djurskådning året om, i synnerhet under torrperioden då djuren drar sig från de delar av deltat som då torrläggs.

Deltat betraktas som ett malariaområde.

Moremi Game Reserve
Moremi täcker med sina 4 871 km2 den nordöstra tredjedelen av Okavangodeltat. Det största landområdet i parken är ön Chief's Island, som omfattar ungefär 1 000 km2 av mopanewoodland och akaciebush. Runtomkring finns gräsmarker, flodslätter, palmprydda småöar, skogar, laguner och mängder av vattenvägar. Här finns stora buffelhjordar, ett infört bestånd av noshörning, elefanter, röd lechwevattenbock, giraff, lejon, leopard, gepard och afrikansk vildhund. Området är också känt för sitt goda fågelliv. Bästa tiden att besöka Moremi är jul–okt.

Privata reservat i Okavangodeltat
Chitabe
Chitabe ligger i deltats södra del och har en klassisk deltanatur med vattenvägar, våtmarker, woodland med akacia och öppna gräsmarker. Här finns goda chnser att se afrikansk vildhund. Den mesta djurskådningen görs från land.

Duba Plains
Duba Plains i deltats utkant är känt för sina många lejon, som främst jagar de bufflar som söker sig till flodslätterna för att beta. Under maj–sep kan området utforskas från vattnet.

Jao Reserve
Jao Reserve i deltats västra delar har många näckroslaguner, där du bland annat har chans att se den ovanliga sitatungan (eller sumpbocken) och mängder av fåglar.

Vumbura
I Vumbura finns både vattenvägar och savann, där du bland annat kan se korvträd, ett fint fågelliv och den mycket vackra sabelantilopen.

Pom Pom
Pom Pom i de centrala delarna av deltat har ett bra varierat djurliv, liksom fina möjligheter till vandring, fågelskådning och fiske.

Central Kalahari Game Reserve
Central Kalahari ligger mitt i Botswana, ett drygt 50 000 km2 stort område som nyligen har öppnats för besökare. Parken ligger avlägset och har ett hårt klimat och en ogästvänlig natur. Kalahari är ett enormt bäcken av sand som sträcker sig 2 500 km från norra Sydafrika till Angola och Kongo. Där finns inget permanent ytvatten, men till skillnad från den klassiska öknen finns här mycket vegetation, bland denna många akacior och gräs på till synes ändlösa slätter.

Parken upprättades ursprungligen för att ge det bushlevande sanfolket, ett jägar- och samlarfolk, en fristad. I dag har de flesta av bushmännen övergivit det traditionella bushlivet och bor i byar i södra delen av parken.

Slättland, saltbottnar och torra floder
Huvuddelen av parken utgörs av öppet slättland, saltbottnar och sedan länge torrlagda flodfåror. I norr finns sanddyner, i de centrala delarna flacka buskmarker, och i söder och öster woodland med mopane. När sommarregnen faller i parkens norra delar grönskar landskapet upp och förvandlas till ett av landets bästa djurområden. Särskilt bra är Deception Pan-området. Stora hjordar med gemsbockar och springbockar kommer för att beta, och lejon, geparder och schakaler följer i sin tur hovdjuren. Andra djurarter som förekommer är giraff, brun hyena, vårtsvin, afrikansk vildhund, leopard, strimmig gnu, elandantilop, kudu och röd koantilop.

Nov–mar är regnperiod, men tiden och nederbördsmängderna är nyckfulla. Korta oväder förekommer och förvandlar vägarna till lera, så fyrhjulsdrift är ett måste, liksom självförsörjning i fråga om vatten, mat, och bränsle. Under maj–okt är vädret i Kalahari torrt, hett och dammigt. Då finns inte mycket ytvatten, och djuren syns inte i några nämnvärda mängder. Den varmaste månaden är okt.

En lodge, Haina Safari Lodge, finns i området. Parken betraktas som ett malariaområde.

Khutse Game Reserve
Khutse ligger omedelbart söder om Central Kalahari Game Reserve i centrala Botswana och täcker 2 500 km2 av gräs- och buskmarker samt ett system av saltpannor. Stora djurkoncentrationer förekommer sällan, men det finns ett rikt djurliv, med hovdjur som giraffer, sydafrikansk gemsbock, röd koantilop, eland, kudu, gnu, springbock, steenbok, grådykare, liksom bland rovdjuren lejon, leopard, gepard, brun hyena, svartryggad schakal, öronhund och afrikansk vildhund. Varaner och klippyton ses emellanåt. Fågellivet är som bäst under regnperioden.

Parken saknar nästan helt permanent ytvatten, men man har borrat vattenhål för att få djuren att stanna i området också under torrperioden mellan apr och regnens ankomst i nov.

Logi finns i form av campingplatser runtom i parken. I östra änden av parken finns också en lodge. Den som besöker Khutse bör vara självförsörjande i fråga om vatten, mat och bränsle, och fyrhjulsdrift är ett måste på de sandiga vägarna.

Makgadikgadi Pans National Park
Nationalparken Makgadikgadi Pans i nordöstra Botswana täcker ungefär 4 900 km2. Saltpannorna med samma namn täcker 12 000 km2, av vilka 1 890 km2 ligger inne i parken. En gång i tiden låg här en enorm sjö, som tros ha varit 80 000 km2 stor. I dag återstår bara en jättelik salsgolvsplatt saltpanna av sjön.

I parken, som 1970 upprättades som viltreservat och 1992 fick sina nuvarande gränser samtidigt som den uppgraderades till nationalpark, har fyra huvudsakliga
vegetationstyper: woodland, buskmarker, grässlätt och saltbotten.

En stor del av parken består av gräsmarker och drar till sig många djur. Området är dock nederbördsfattigt och Botetifloden vid parkens västra gräns är sällan välfylld, men har höljor som attraherar t ex flodhästar och vattenbockar.

Djurvandring
Under de torra månaderna apr–nov vandrar djur som springbockar, sydafrikanska gemsbockar, gnuer och zebror i stora hjordar från parkens sydöstra delar till Botetifloden i väster. När regnen kommer fylls saltpannorna på (och torkar inte ur förrän i apr eller maj) och mikroorganismerna i saltpannorna vaknar till liv, och lockar i sin tur till sig flamingor – 30 000 flamingopar uppges häcka i området öster om nationalparken. Stora delar av området blir oframkomliga under denna tid. Dagstemperaturerna kan nå 40 grader, men det är svalt på nätterna.

Under apr–jul är djurskådningen i parken som bäst, varefter djuren vandrar till onåbara områden. Denna vintertid har behagliga dagstemperaturer men kalla nätter.

Logi finns på en lodge med god standard. Vägarna i parken är dåliga och ofta sandiga, så fyrhjulsdrift är ett måste. Det är även klokt att köra i par med ett annat fordon och att ha ett gott förråd av vatten med sig. Parken betraktas som ett malariaområde.

Nxai Pan National Park
Nxai Pan ligger norr om och gränsar mot Makgadikgadi Pans National Park. Parken omfattar sedan 1992, då det tidigare vilreservatet blev nationalpark, 2 580 km2 och omsluter en 40 km2 stor saltpanna, en förhistorisk sjöbotten. Parken utgörs av grässlätt med akaciedungar och woodland med mopane i de norra delarna. Den är känd för sitt stora bestånd av springbock, liksom för sina stora giraffhjordar. Där finns också strimmig gnu, sydafrikansk gemsbock, elandantilop, större kudu och röd koantilop, liksom bland rovdjuren fläckig hyena, gepard, leopard samt enstaka bruna hyenor. Också elefanter och bufflar kan visa sig under regnperioden nov–apr, då också fågellivet och djurlivet i allmänhet har sin bästa tid. Vägarna är dåliga och kan bli svårframkomliga också med fyrhjulsdrift vid kraftiga regn.

Parken har få besökare. Den betraktas som ett malariaområde.

Mashatu Game Reserve & Tuli
Mashatu och Tuli ligger på Botswanas ostligaste spets och gränsar mot Zimbabwe och Sydafrika. Mashatu är ett privat viltreservat, medan Tuli är ett angränsande område bestående av ett antal privata farmer och småreservat (bland dem Shalimpo och Stevensford). Tre floder (Limpopo, Motloutse och Shashe) flyter i området, vars natur är en blandning av öppna grässlätter, våtmarker, galleriskogar längs floderna och klippformationer. Där finns gott om baobabträd och euphorbior.

Möjligheterna till djurskådning är goda. I området förekommer gnu, kudu, impala och vattenbock, zebra, buskbock, vårtsvin, giraff, eland och flodhäst. Där finns omkring 700 elefanter, liksom goda chanser (i synnerhet kring Motloutsefloden) att se lejon, leopard, gepard och hyena. Till skillnad från i nationalparkerna sker här djurskådning också nattetid, vilket ger chanser att se nattaktiva djur som springhare, genett, leopard, piggsvin och jordsvin. Vid Limpopofloden går det att se stora krokodiler, varaner och med lite mer tur pytonormar.

Fler än 350 fågelarter
Fler än 350 fågelarter har observerats i området, bland dessa stationära rovfåglar som stridsörn, skrikhavsörn och klippörn. Där finns också struts, olika näshornsfåglar, blåkråkor, hackspettar, kungsfiskare, trappar, papegojor och storkar. Afrikansk simrall och Pels fiskuggla har observerats.

Den varmare och mer nederbördsrika årstiden sträcker sig från sep till maj. Varmast är dec–feb. Jun–aug är torrast, har behagliga dagstemperaturer (men kyliga nätter) och få insekter.

Logi finns i olika former, inte minst på privata lodger i Tuliområdet. I Mashatu finns utöver djurskådningen möjligheter till vandring, hästridning och mountain biking. Mashatu och Tuli går att nå både från Botswanasidan och från t ex Johannesburg i Sydafrika. Området betraktas som ett malariaområde.

Linyanti Wildlife Reserve
Linyanti (drygt 1 100 km2) ligger på Linyantiflodens södra strand i norra Botswana, precis där floden gör en kraftig krök. På den namibiska sidan av floden har en våtmark bildats på platsen, med vattenvägar, papyrus och skogar med bland annat marulaträd. På den botswanska sidan, i reservatet, ligger laguner, fritt strömmande flodsträckor och galleriskogar med bland annat korvträd. Innanför följer öppna gräsmarker, som längre inåt landet övergår i torrare woodland.

Under de torra vintermånaderna samlas elefanter i stora antal vid floden och vattenhålen, och tusentals zebror tillbringar vintern i parken, för att kring november, när sommaren, regnet och det frodiga gräset nalkas, vandra mot Savutiområdet i Chobe National Park. I Linyanti finns också en kvartett intressanta antiloper: sabelantiloper och hästantiloper, liksom röd lechwevattenbock och sitatunga (eller sumpbock). Bland de stora rovdjuren förekommer lejon, leopard, gepard, hyena och afrikansk vildhund, bland de mindre serval och öronhund. Flodhästar förekommer i floden.

Regnperioden sträcker sig från nov till mar och är en varm och fuktig tid. Maj till okt är torra, och tillgången till ytvatten ute i parken blir allt sämre ju längre torrperioden går, med följden att djuren koncentreras till områdena närmast floden.

Logi finns på lodger och camper med god standard. Parken är privatägd och tillåter djurskådning nattetid och bilkörning offroad. Parken betraktas som ett malariaområde.

Kgalagadi Transfrontier National Park
Kgalagadi är en stor park som till del ligger i sydvästra Botswana (28 105 km2), till del i Sydafrika (10 000 km2). Kgalagadi var den första landsgränsöverskridande park som upprättades i Afrika. Dess namn kommer från sanfolkets språk och betyder "törstens plats".

Kalahariområdet är torrt, med buskmarker och röda sanddyner, och med en årsnederbörd mellan 150 mm (i sydväst) och 350 mm (i nordost).

Ytvatten finns i enstaka vattenhål, och många djur får i sig vätska från vilda meloner. Vegetationen är sparsam och djurlivet koncentrerat till floderna Auobs och Nossobs mestadels torra flodbäddar. Vägarna mellan camperna följer dessa flodfåror, vilket ger goda förutsättningar för djurskådning. Hjordar med sydafrikansk gemsbock, springbock och strimmig gnu årstidsvandrar genom parken, och det finns goda chanser att se rovdjur som gepard, leopard, brun och fläckig hyena samt svartmanade, kraftiga kalaharilejon. Surikater finns över hela parken, och du har chans att se honungsgrävling, myrkottar och öronhund, liksom giraffer, kudu, chakmababianer m m.

Omkring 280 fågelarter har observerats, bland dem många rovfåglar, exempelvis örnar, gamar, sånghökar och falkar. Parken anses ge goda chanser att se dvärgfalk.

Extremt klimat
Kalahariklimatet kan ibland bli extremt. Lufttemperaturen under sommaren (nov–apr) kan nå över 40 grader i skuggan, marktemperaturen upp till hela 70 grader. Under vinternätter kan temperaturen sjunka ända till tio minusgrader. Nederbörden kommer oregelbundet och ofta i häftiga regn med kraftiga vindar, främst mellan november och april. Regnen får parken att snabbt blomstra upp, men den torkar snart ut på nytt om inte mer regn faller.

Logi finns i stugor för självhushållning, på tältcamper och på campingplatser av varierande standard. På många håll ligger camperna vid vattenhål. Alla vägar i parken är bush- eller grusvägar. Vissa av dem är enkelriktade. På Botswana-sidan ska man färdas i konvoj om minst två fordon.

Khama Rhino Sanctuary
Khama ligger i östra Botswana och är en liten park om 43 km2, belägen kring Serwe Pan, en gräsklädd sänka med ett antal naturliga vattenhål. De södra delarna av parken har tätare vegetation.

Parken har upprättats som ett med elstängsel inhägnat noshörningsreservat, och ett femtontal vita noshörningar har införts i området. Där finns också naturliga eller införda bestånd av andra djurarter, exempelvis zebra, strimmig gnu, giraff, elandantilop, springbock, impala, sydafrikansk gemsbock, kudu, steenbok, röd koantilop, leopard, afrikansk vildkatt, karakal, svartryggad schakal, öronhund och brun hyena. Fler än 230 fågelarter har observerats.

Logi finns på camping och i hyrstugor. Vägarna är väl underhållna och framkomliga med tvåhjulsdrift.

Selinda & Kwando Reserve
Selinda är ett litet privatägt reservat beläget mellan Okavangodeltat och Linyantifloden. Området domineras av bush- och gräsmarker, med inslag av palmdungar och baobabträd.

I parken förekommer gott om elefant, liksom lejon, gepard, hyena, giraff, gnu, kudu, impala, flodhäst, sabelantilop, lechwevattenbock och afrikansk vildhund. Krokodiler förekommer i floden och fågellivet är rikt.

Kwando ligger vid Kwandofloden (som senare byter namn till Linyanti och därefter till Chobe) och är en blandning mellan våtmarker, flodslätt, savann och woodland med mopane, där djurarter som lechwevattenbock, impala, kudu, zebra, gnu, elefanter och buffel förekommer, liksom lejon och afrikansk vildhund. Flodhästar och krokodiler finns i floden.

Logi finns på camper och lodger.

Manyelanong Game Reserve
Manyelanong är en liten park med klippig bergterräng söder om huvudstaden Gabarone. Parken skyddar en koloni om 70 häckande par av kapgam.

Mokolodi Nature Reserve
Mokolodi är ett litet (30 km2) privat reservat strax utanför Botswanas huvudstad Gabarone. Du hamnar ute i bushen, men knappast i vad man kan kalla vildmarken. Reservatet drivs av en organisation som arbetar för naturvård och -utbildning, och man tar bland annat hand om skadade och föräldralösa djur, av vilka de mest kända nog är geparderna. Man erbjuder aktiviteter som noshörnings- och giraffspårning, ridturer, vandring med elefanter och djurskådning i bil. Det rör sig mer om zooaktiviteter än om safari.

I området reservatet ligger i finns ett naturligt bestånd av kudu, impala, hyena, leopard och vattenbock, och sedan mitten av 1990-talet har man återinfört djurarter som vit noshörning, gepard, bergsrörbock, giraff, zebra, röd koantilop, sabelantilop, sydafrikansk gemsbock och elefant.

Gabarone Game Reserve
Parken ligger strax utanför Botswanas huvudstad Gabarone och är med sina 6 km2 mycket liten, om än välbesökt. Parken har ett bra vägnät, omfattar naturslag som buskmarker, woodland, våtmarker och galleriskogar, och besökarna har chans att se zebra, gnu, noshörning, kudu, impala, buskbock, springbock, eland och sydafrikansk gemsbock. Många fågelskådare besöker också parken. Där finns ett informationscenter och picknickplatser.

Städer
Gabarone
Gaborone är huvudstad i Botswana, ligger i landets sydöstra del nära gränsen mot Sydafrika och har en befolkning på drygt 200 000 personer. Staden har fått sitt namn efter batlokwastammens hövding Gabarone, som förde sitt folk till området på 1880-talet. Den är en huvudstad i verklig mening, ett centrum för landets styre, administration och handel. Här ligger också landets internationella flygplats, Sir Seretse Khama International Airport (GBE/FBSK). Staden växer snabbt och får allt fler moderna drag.

Maun
Maun är Botswanas tredje största stad och är en salig blandning av moderna byggnader och hyddor. Den är också centrum för landets turistindustri, belägen strax utanför Okavangodeltat och inte så långt från Chobe National Park. En mängd safari- och safariflygföretag har sitt säte i staden. Där finns gott om hotell och bra möjligheter att hyra safarifordon och skaffa annan utrustning för vildmarksliv. Flygplatsen i Maun är tack vare safariflyget en av de mest trafikerade flygplatserna i södra Afrika.

Folk
Botswana är ett glest befolkat land, där de flesta lever nära gränsen mot Sydafrika i sydost. Befolkningen har sitt ursprung i ett antal etniska stammar. Drygt hälften av landets invånare är kristna och omkring 45 % tillhör traditionella lokala religioner. Engelskan är officiellt språk, setswana nationalspråk.

Klimat
Botswanas klimat är torrt och varmt under stora delar av året, med en regnperiod under sommarmånaderna. Regnen är dock opålitliga och kan variera mycket mellan olika landsändar. Landets valuta, pula, betyder "regn" på nationalspråket setswana, vilket antyder det stora värdet av nederbörd.

Sommaren sträcker sig från nov till mar och innebär höga temperaturer, med upp till 40 grader i skuggan. Den är också den nederbördsrika årstiden. Vintern maj–aug är i stort sett helt torr, med soliga dagar och svala till behagligt varma temperaturer. Nattemperaturerna kan dock krypa ned under nollstrecket, i synnerhet i landets sydvästra delar.

Den djurmässigt bästa tiden att besöka Botswana är apr–okt, då vädret är stabilt och fint, och då djuren finns koncentrerade kring de platser där det finns ytvatten, exempelvis längs floderna och vid vattenhål.

Obs
Den här informationssidan om Botswana faller utanför det egentliga ämnesområdet på www.savannen.com, där ämnet är safari i Kenya och Tanzania. Det innebär att informationen på övriga sidor på webbplatsen inte med säkerhet överensstämmer med förhållandena i Botswana.

Du bör därför som utgångspunkt betrakta den här sidan som fristående från övriga sidor, även om du säkert kommer att finna att somligt av det generella materialet om Kenya och Tanzania, exempelvis om djur- och fågelliv, även fungerar i fråga om Botswana.