Generellt sett är torra parker som Samburu och Shaba bra områden att se reptiler i. I floden i dessa båda parker finns gott om krokodiler, och varaner, ödlor och landsköldpaddor lever kring den eller ute i bushen. Ödlor ses också kring många lodger, inte minst nattaktiva geckoödlor.

Artlista: Reptiler

Är de farliga?
De flesta reptiler, inklusive samtliga östafrikanska ödlor (och alla grodor, som inte är reptiler utan amfibier), är ofarliga för människor.

De enda reptiler i Kenya och Tanzania som kan tänkas ge sig på en människa i jaktsyfte är nilkrokodiler och mycket stora pytonormar (som dock är ovanliga). Vissa ormar är giftiga och kan bita eller spotta gift om de känner sig hotade. En trängd varan kan försvara sig genom att bita.

Stor sköldödla i Tarangire i Tanzania.

Krokodiler
Nilkrokodilen, som är den krokodilart som förekommer i Kenya och Tanzania, är en mycket stor reptil. En stor individ kan bli mer än 5 meter lång. Nilkrokodilen och saltvattenkrokodilen i sydöstra Asien och Australien är de enda krokodilarter som regelbundet angriper och dödar människor.

Nilkrokodiler förekommer i floder och sjöar, men kan även förekomma i bräckt vatten och till och med bege sig ut i havet. De smygjagar genom att sakta närma sig sitt tänkta byte. De är kamouflerade så att de är svåra att se i grumligt vatten. När de väl attackerar är de explosiva och starka.

Krokodilerna som lever i delar av Marafloden och Grumetifloden i ekosystemet Serengeti–Masai Mara är kända för att vara stora som resultat av den goda tillgången på föda – de vandrande hjordarna med gnuer och zebror, dvs migrationen, tar sig över dessa floder och innebär kalas för de väntande krokodilerna.

Varning för krokodiler
När du under en safari rör dig kring ett vattendrag där det finns nilkrokodiler ska du vara medveten om att krokodiler kan angripa och döda människor. Se dig för var du går och håll dig 10 meter eller mer från vattenbrynet.

Agama mwanzae (på engelska Mwanza flat-headed agama) i Serengeti National Park i Tanzania.

Ödlor
Ödlorna är de reptiler som ses mest i Östafrika. Geckoödlor kan ses på väggar och i tak nattetid, agamödlor springer över klippor ute i bushen på dagarna och varaner visar sig ibland kring floder och bäckar. Skinkar och lacertider (typiska ödlor) ses också ibland, medan kameleonter som rör sig långsamt och håller till i tätare vegetation är svårare att upptäcka.

Vissa av agamödlorna har röd eller orange färg, men det är inte en varningssignal som betyder att de är giftiga – de är ofarliga.

Nilvaran i Lake Manyara National Park i Tanzania.

Varaner
Varanerna är de största ödlorna i Östafrika. Nilvaranen, som är den vanligaste arten, ses oftast i närheten av vatten. Den är skygg och springer oftast iväg om man närmar sig, men den kan bitas om den blir trängd. En nilvaran blir som mest 2,5 meter lång, men de individer du ser är oftast kortare.

Den vitstrupade varanen är kraftigare men kortare (upp till 1,5 m). Den föredrar torrare miljöer och ses mer sällan än nilvaranen. Den kan ses i exempelvis Tsavo och Samburu i Kenya.

Vattensköldpadda i Tarangire i Tanzania.

Sköldpaddor
Landsköldpaddor ses emellanåt ute i bushen. Leopardsköldpaddan är den största arten och är också den som är vanligast att se, i synnerhet efter regn. Som namnet antyder lever den på land.

Vattensköldpaddor lever i vatten och kan ibland ses i och kring floder och dammar. Det finns också arter som föredrar mindre (och ibland icke permanenta) vattensamlingar, exempelvis vattenpölar, diken och vattenhål, där det inte kan förekomma några krokodiler.

Längs Östafrikas kust finns havssköldpaddor, av vilka somliga blir så långa som 1,2 meter. De observeras oftast vid dykning, men kan också ses ibland under båtturer och i vissa områden även på stränderna.

Leopardsköldpadda tar skydd under en safarijeep.

Ormar
Det finns ormar i den östafrikanska bushen, men de flesta resenärer på vanliga safariresor får inte se några. I regel behöver du leta efter ormar för att få se dem. Det är störst aktivitet bland ormarna under nederbördsrika perioder, då också grodorna, som är huvudfödan för många ormar, är som mest aktiva.

De flesta ormarter är inte giftiga eller har så milt gift att de inte är farliga för oss. Det finns även mycket giftiga ormar, exempelvis mambor, kobror och huggormar, men ormbett är mycket ovanliga bland turister. Du bör dock vara uppmärksam när du rör dig i terräng och undvika att sätta fötter och händer där du inte kan se. Använd en ficklampa när du rör dig utomhus i mörkret.

Klippytonormen är den största ormen i regionen och kan bli mer än 6 meter lång. Den är inte giftig utan kväver sina byten. Mycket stora pytonormar kan vara farliga för människor. Håll uppsikt över barn när det finns pytonormar i närheten.

Möten med ormar
Ormar biter inte människor för att äta dem eller för att de är elaka, utan för att de känner sig hotade. Håll för säkerhets skull minst två ormlängders avstånd från alla ormar som du inte säkert vet är ofarliga. För att inte störa djuret bör du hålla ännu större avstånd. Försök inte hantera en orm om du inte vet vad du håller på med. Närma dig inte en till synes död orm, som kanske inte alls är död. Och så vidare. Kort och gott, håll avstånd till ormar.

Kameleont (Chamaeleo tavetanus) i Arusha i Tanzania.