Förlora dig inte i kameran
Om du inte är en kunnig fotograf bör du räkna med att bilderna som du tar blir fina minnen från safarin, men inte prisvinnarbilder. För att ta jättebra bilder krävs gott om tid, planering och i regel en resa som är inriktad på fotografering, inte på att se mycket djur. Ägna mer tid åt att titta i kikaren än åt att titta i kameran.

Om du inte är intresserad av själva fotograferingen och bara vill ha lite allmänna bilder som väcker bushen och safarikänslan till liv, då kan du strunta helt i kameran och köpa med dig en snygg presentbok om safari hem.

Digitalkamera eller film?
Det finns två skäl att ta med den äldre typen av kamera som använder filmrullar: Du vet vad du gör, eller har en sådan kamera och ser ingen anledning att skaffa en annan.

Övriga resenärer tar med fördel med en digitalkamera.

En kamera som du förstår dig på
Du får naturligtvis bäst bilder om du använder en kamera som du dels förstår dig på, dels ids släpa omkring på. Proffsfunktioner är till ingen glädje om du inte fattar hur de funkar eller om de gör fotoutrustningen så otymplig att bära med dig att du har lämnat hälften kvar på rummet. Om du å andra sidan är kompetent fotograf kan de där extra funktionerna och kilona ge dig ännu bättre bilder.

Det afrikanska ljuset
Det afrikanska dagsljuset gör det ibland svårt att ta bra bilder. Bilder i morgon- eller kvällsljus kan bli fantastiska, men under stor del av dagen är ljuset hårt och resulterar ofta i ganska platta bilder. Men även om dina bilder skulle bli sisådär hjälper de dig att minnas och återuppleva safarin.

Det afrikanska dammet
Safarier är dammiga. Täck över kameran när du inte använder den. Damm lägger sig annars snabbt på linsen och kan också tränga in i den och orsaka fel eller dålig bildkvalitet.

Digital bridgekamera.

Digitalkameror
Om du ska köpa en ny kamera inför safarin rekommenderar vi en digitalkamera. Det finns ett otal modeller i olika prisklasser på marknaden.

Digitalkameror har funktioner som gör dem bättre än kameror med film. Du kan titta på bilderna som du har tagit och kassera dåliga. Det är mycket användbart på en safari. Om du får se något av de ovanligare djuren, exempelvis en leopard, kan du ta ett stort antal bilder och senare bara behålla de bästa. Många digitalkameror kan också filma videosekvenser. Priserna på minneskort blir bara lägre och lägre, så du kan ta stora mängder bilder och filma mycket.

Digitalkamerorna kan delas in i tre huvudgrupper: kompaktkameror, bridgekameror (större kompaktkameror) och systemkameror.

Kompaktkameror, 3X–5X zoom
De mindre digitala kompaktkamerorna med några gångers optisk zoom (dvs förstoring) och en storlek som gör att de ryms i fickan fungerar bra som enkla safarikameror. De är lätta att alltid ha med och tar i regel bilder som duger bra för hemmabruk.

Nackdelen är att möjligheten att zooma in motiv på långt håll är begränsade – för att ta bra djurbilder med en sådan kamera krävs att djuren befinner sig förhållandevis nära. Du får många sådana fototillfällen på en safari, men ibland är det för långt till djuren för att du ska få bra bilder.

En inte så dum bieffekt av detta är att du med en liten digitalkamera ofta får med dig fler vy- och naturbilder hem än du skulle ha fått med kraftigare zoom, som uppmuntrar till inzoomning och närbilder som inte visar lika mycket omgivning och bakgrund.

Bridgekameror, 10X–20X zoom
Bridgekameror är enkelt uttryckt stora kompaktkameror med kraftig zoom. De har ofta också möjligheter till manuella inställningar (av t ex slutare och bländare) som saknas på de flesta små kompaktkameror. Många bridgekameror har en kraftig och justerbar blixt. Dessa saker gör dem användbara på safarier.

Bridgekameror är inte svårare att använda än kompaktkameror, då de även har många automatiska inställningar och förinställningar. Den största nackdelen är storleken. Kraftig zoom är ett plus, men var också försiktig. Om du zoomar in 15 gånger förstorar du inte bara motivet 15 gånger utan också dina skakningar. Bättre bridgekameror har en elektronisk bildstabilisator, men du kan ändå behöva använda en rispåse som stadigt underlag när du zoomar kraftigt, så att bilderna inte blir suddiga.

De flesta bridgekameror sparar bilderna i JPEG-format, men det finns också de som sparar i RAW-format, som medger mycket mer avancerad bildbehandling i efterhand.

Vår erfarenhet är att bridge- och kompaktkameror inte är gjorda för tuffa utomhusförhållanden, utan är ganska känsliga för damm, regn, fukt och salt.

Systemkameror
Digitala systemkameror har gått ned i pris. Du som har en sådan kamera och vet hur att hantera den kan i regel ta en del finfina bilder på en safari.

Kameratypen ger normalt sett bl a bättre upplösning och ljuskänslighet än ovan nämnda kameratyper, men kräver mer kunskap och mer arbete för att utnyttjas väl. Kamerautrustningen blir också betydligt tyngre.

Med systemkameror kan du i regel spara bilderna i RAW-format, som lagrar mer bilddata än andra format och som är det bästa för dig som i efterhand vill bearbeta bilderna med bildprogramvara. RAW-formatet är minneskrävande. Somliga resenärer har därför med sig en portabel hårddisk, som bilderna från kameran kan föras över till efter hand.

För allmänt safaribruk behöver du minst ett 200 mm-objektiv. Fågelfotografering kräver ofta ett än längre objektiv.

Ladda batterier
Tanzania och Kenya har eluttag för brittiska trehålskontakter med rektangulära stift och 220–240 V, 50 Hz. Uttag finns i de flesta hotell- och lodgerum. På vissa tältcamper finns uttag i tälten. Annars kan du lämna batterierna på laddning i receptionen eller baren.

Minneskort
1 gigabyte minne rymmer ett par hundra bilder på en enkel digitalkamera. Det kommer du långt med om du bara semesterfotograferar. Större minneskort kostar inte farligt mycket, så ta gärna med dig reservkapacitet. Om du har mycket minne kan du också filma, vilket kan vara kul att ha i efterhand.

Liten digital kompaktkamera som lätt går ned i fickan.

Klassisk kamera med film
Den gamla klassiska kameratypen med filmrullar kan främst rekommenderas om du antingen vet mycket väl vad du håller på med och vill ha den kameratypen av t ex kvalitetsskäl, eller redan äger en sådan kamera och inte vill lägga pengar på en annan.

En normal filmåtgång är cirka 10 rullar för semesterfotografering. Räkna med betydligt mer om du har för avsikt att fotografera på allvar. För rent amatör- och allroundbruk ger 200 ASA bäst resultat. Ta gärna med 400 ASA för bruk i sämre ljus. Ta med 100 ASA för bra ljus.

Det går att köpa till film på vissa lodger under safarin, men det är då alltid osäkert om filmen har förvarats och hanterats rätt – kvaliteten på filmen du köper är alltså osäker. Det är säkrare att köpa med ett tillräckligt filmförråd hemifrån.

Rispåsen – safarifotografens bästa vän
I safarifordonen kan du använda en risfylld påse för att stabilisera en tubkikare eller en kamera med långt objektiv. Rispåsen läggs på fordonstaket eller i ett fönster, och ger genom sin formbarhet ett fast stöd. Skillnaden mot att hålla kikaren/kameran för hand är som natt och dag.

Du är dock inte helt befriad från skakningar ens med en rispåse. Så snart någon av dina medpassagerare rör sig skakar fordonet och därmed också tubkikaren eller kameran.

Du kan göra rispåsen själv. Häll ett kilo vanligt okokt ris i en påse (vi har också använt bl a strumpor och kulpåsar) av luftgenomsläppande men dammtätt material och tillslut med en knut eller ett gummiband. Om du inte vill släpa med dig de extra kilona på flyget kan du köpa riset på någon marknad efter ankomsten till Afrika.

Stativ
Stativ (till tubkikare och kameror med kraftiga objektiv) går inte att använda effektivt i safarifordonen, det är helt enkelt för bökigt att försöka hitta plats för stativbenen mellan säten, medpassagerare m m. Om du fågelskådar eller fotograferar kan du däremot ha glädje av stativet på lodgerna eller om du är ute i bushen till fots. Stativet blir dock ytterligare en sak att släpa på.