Sydafrika är inte på samma sätt som Kenya och Tanzania ett renodlat safariland, eller ett lika bra safariland för dig som reser iväg främst för det afrikanska djurlivets skull. Däremot erbjuder Sydafrika mycket annat utöver djur och safari.

Landet
Sydafrika är ett stort land som rymmer många olika typer av landskap, men kan grovt delas upp i tre huvudområden: den enorma inlandsplatån, kalaharibäckenet i norr och den smala kustslätten. Tillsammans rymmer de allt från sandöken till dramatiska bergskedjor, böljande gräsmarker, kustdeltan och stränder. Landet har få insjöar och stora floder. Den 1 860 km långa Oranjefloden har sina källor i Drakbergen vid gränsen till Lesotho och rinner ut i Atlanten i väster. Bara en procent av landets yta är skog, av vilken den mesta ligger nära kusten mot Indiska oceanen i öster.

Den sydafrikanska floran är enastående. Drygt 20 000 växtarter förekommer i landet, vilket motsvarar 10 % av världens alla kända arter.

Safarilandet Sydafrika
Naturen och djurlivet i Sydafrika drabbades hårt av jordbruket och boskapshållningen som koloniseringen förde med sig. De vilda djurbestånden decimerades kraftigt, och vissa arter utrotades. På sina håll överlevde vildmarksområden, på andra skyddades de genom privata initiativ, och på åter andra har de återuppbyggts och djur återintroducerats.

I dag är Sydafrika ett land med få stora parker (det finns ett par undantag) och mycket stora mängder små lokala reservat, många av dem privata. Stängsel kring parker och reservat är betydligt vanligare än i östafrikanska länder som Kenya och Tanzania.

Privatsafari och privata reservat
Två tydliga särdrag i den sydafrikanska safariindustrin är dels privatsafarin, där man kör själv, hyr en stuga och sköter sin egen mathållning m m, dels de små privata reservaten, där man tillbringar kanske hela safarin med logi på ett enda ställe och gör utflykter till fots och i bil. Det kan jämföras med det vanligaste safarikonceptet i Östafrika (Kenya, Tanzania och Uganda), där du i regel reser runt till tre eller fyra olika parker och körs av en guidechaufför. Nationalparkerna i Sydafrika är också i högre grad anpassade till turism, med många typer av logi, arrangerade aktiviteter och förplanerade färdrutter, tillgång till butiker m m. Vissa parker har till del asfalterade vägar, och många lodger och camper är inhägnade.

I de bättre parkerna, exempelvis den stora Kruger National Park, finns ett artrikt djurliv som omfattar alla de klassiska afrikanska djurarterna. Där finns lejon och geparder, elefanter och noshörningar, zebror och bufflar, flodhästar och antiloper m m. I någon mån, och främst bland antiloperna, skiljer sig arterna från dem som du hittar i safariländerna i Östafrika, men artrikedomen är ungefär den motsvarande. Fågellivet är mycket bra.

Gorillor och schimpanser finns inte naturligt i Sydafrika, som heller inte har så gott om vanliga apor. (Sådana typer av djur finns det mest av i skogrika länder, exempelvis Uganda.)

Resor på egen hand
Du som besöker Sydafrika på egen hand (dvs inte på en paketresa) och gärna kör själv kommer upptäcka att det finns goda möjligheter att hyra fordon av olika slag – det finns allt från vanliga personbilar till safarifordon med tält som kan fällas upp ovanpå taket – och att det finns många olika sätt att ordna med boendet ute i parkerna, från camping via hyrstugor till lyxlodger. I många av parkerna förekommer safari till fots och nattsafari som spännande aktiviteter utöver den klassisk djurskådningen i bil, om än främst med officiell guidning, dvs inte på egen hand.

Om du vill besöka nationalparkerna kan en hel del av reseplaneringen klaras av på den sydafrikanska parkmyndigheten SANParks omfattande webbplats www.sanparks.org.

Paketresor
De flesta svenska paketresor till Sydafrika är inte rena safariresor, utan resor med blandat innehåll, av vilket besök i en eller ett par safariparker bara är en del. Resorna har mer rundresekaraktär och kan ha inslag av natur och flora, vin, golf, stadsbesök m m. Det förekommer också resor där Sydafrika kombineras med andra länder i södra Afrika, exempelvis Namibia, Botswana och Mocambique.

Parker i Sydafrika
I Sydafrika finns ett tjugotal nationalparker samt en mängd parker av andra slag: naturskyddsområden, reservat, privatägda reservat. De senare uppgår till ett par hundra parker, som i regel är ganska små.

Mest känd är Krugerparken, som med en yta om nästan 20 000 km2 motsvarar de större parkerna i Kenya och Tanzania. Ytterligare en handfull nationalparker i Sydafrika kan betraktas som stora eller medelstora (500–10 000 km2), medan övriga är mindre.

I många av nationalparkerna är self-driving vanlig – dvs safari på egen hand, du kör ditt eget safarifordon, utan guide eller chaufför. Det märks inte minst på hur parkerna presenteras i broschyrer m m, där olika typer av hyrstugor, campingar och faciliteter som livsmedelsaffärer ofta får lika mycket utrymme som naturen och djurlivet.

Kruger National Park
Kruger är utan tvekan Sydafrikas mest kända safariområde. Parken, som naturskyddades som viltreservat 1898 och blev nationalpark 1926, ligger i Transvaal i nordöstra delen av landet och är 19 633 km² stor (jfr Skåne ca 11 400, Gotland 3 100). Nästan 150 däggdjursarter, 500 fågelarter, 330 trädarter och 115 reptilarter har observerats. Där finns även en mängd platser med grottmålningar och boplatser från stenåldern, liksom fynd efter sanfolket, järnåldern och förmänniskan homo erectus.

Parken domineras av savann, buskland och woodland, och listan över djurarterna som förekommer där är diger. Kruger är en big five-park, dvs trofédjuren elefant, noshörning (både vit och svart sådan), afrikansk buffel, lejon och leopard förekommer. Parkmyndigheten SANParks uppskattar att 1 500 lejon, 12 000 elefanter, 2 500 bufflar, 1 000 leoparder och 5 000 noshörningar uppehåller sig i parken.

Det klassiska djurlivet
Mycket av det övriga klassiska afrikanska djurlivet finns också, exempelvis giraffer, zebror, antiloper, krokodiler och apor. Bland de stora rovdjuren utöver lejon och leopard finns gepard, afrikansk vildhund och fläckig hyena. I någon grad skiljer sig artlivet från det som du finner i Kenya och Tanzania i Östra Afrika, framför allt i fråga om vilka antiloparter som finns representerade.

Kruger kan delas in i ett antal olika ekologiska zoner. Den norra halvan, norr om Olifantfloden, är ett stort buskland där mopane (ett träd som tål torra och varma miljöer och dåliga jordar) dominerar. De nordligaste delarna av parken är de svåraste att nå, och ses därigenom av somliga som de mest spännande. Korv- och baobabträd förekommer, liksom marulaträdet, vars frukter inte bara uppskattas av elefanterna, utan även används som smaksättning i den sydafrikanska Baileys-liknande likören Amarula.

På senare år har stängsel i gränslandet mellan Kruger (Sydafrika), Limpopo National Park (Mocambique) och Gonarezhou National Park (Zimbabwe) tagits ned, så att ett större sammanhängande och gränsöverskridande naturområde, som i högre grad än tidigare medger att djuren vandrar, har skapats: Greater Limpopo Transfrontier Park. Också i andra delar av Kruger har tidigare stängsel som blockerat djurens vandringsvägar och decimerat bestånden av bl a sassaby, eland, sabelantilop och hästantilop tagits bort. Vandringsvägar har på så sätt åter öppnats, men åren med
stängsel har hunnit skapa bestående förändringar i naturen.

Safarisäsonger
Den djurmässigt bästa tiden att besöka Kruger är juli–oktober, som ungefär motsvarar den sydafrikanska vintern, som är den torrare årstiden med behagliga dagstemperaturer och svala nätter. Under den torra årstiden begränsas tillgången till vatten till floder och vattenhål, vilket innebär större djurkoncentrationer. Malariarisken är också mindre under denna torra tid. Under sommaren (oktober–mars) faller mer regn och temperaturerna är högre. Naturen blommar upp och grönskar, men den tätare grönskan gör det svårare att upptäcka djuren. Temperaturerna i området ligger kring 23 grader i sep–nov, 26 i dec–feb, 22 i mar–maj och 18 i jun–aug.

Logi
En mängd olika logiformer för självhushåll finns i parken, liksom lodger. Där finns butiker, restauranger, telefoner, bensinstationer och asfalterade vägar, och över lag är Kruger mer lättbesökt men mindre vildmarkslik än t ex jämförbara parker i Östafrika, som Serengeti och Masai Mara. Olika safarirutter finns inne i parken, vissa endast framkomliga med fyrhjulsdift, liksom vandringsleder av olika längd. För golfare finns en niohålsbana. Parken kan nås bilvägen eller med flyg från t ex Johannesburg.

Privata reservat nära Kruger National Park
Gränsande till västra delen av Kruger National Park ligger en mängd mindre och privata reservat, som har samma typ av djurliv som nationalparken. De erbjuder ofta god komfort och mycket kompetent guidning. Några av de mest kända är:

Makalali Resource Reserve
Makalali ligger cirka en timmes körväg västerut från Kruger och ligger i ett mer kuperat landskap än de andra här nämnda privata reservaten. Reservatet anses vara utmärkt för bushvandringar och djurspårning. Big five finns inte här, då afrikansk buffel saknas i området.

Mthethomusha Game Reserve
Mthethomusha omfattar cirka 80 km2 och ligger vid gränsen till sydvästra Kruger. Djurlivet omfattar bl a Big five, kudu, giraff, zebra och den vackra sabelantilopen. Där finns en lodge med bra standard, som arrangerar djurskådning i bil och till fots.

Sabi Sand Game Reserve
Sabi Sand gränsar direkt och utan stängsel mot sydvästra Kruger och har tack vare sina två floder ett stabilt stationärt djurliv, med chans att bl a se Big five. Det finns ungefär 30 lodger i Sabi Sand, många av dem mycket lyxiga. Några välkända lodgenamn är Mala Mala och Sabi Sabi.

Thornybush Game Reserve
Thornybush ligger strax utanför västra Kruger och är ett 115 km2 stort inhägnat reservat med savann och woodland. Sju lodger finns i området, där möjligheterna till safariturer till fots är goda.

Timbavati Game Reserve
Timbavati gränsar mot västra Kruger – de stängsel som ursprungligen avgränsade parkerna från varandra är sedan något tiotal år borta – och anses vara ett av Sydafrikas bästa områden för safari och djurskådning. Där finns åtta privatägda lodger.
Djurskådningen görs i bil och till fots, med chans att se Big five.

Hluhluwe Umfolozi National Park
Hluhluwe Umfolozi är en 960 km2 stor och naturskön park inte alltför långt från kusten i Kwazulu-Natal-provinsen i östligaste Sydafrika, 280 km norr om Durban. De två reservaten Hluhluwe (som uttalas i stil med "shoushlooe") och Umfolozi uprättades redan 1895, men slogs i slutet av 1980-talet samman till en enda. Parken hade under 1900-talet en central roll i ett program för att rädda den sydafrikanska vita noshörningen från utrotning. Programmet var framgångsrikt och har inte bara bidragit till ökad noshörningsstam i parken (den har i dag världens största bestånd av vit noshörning, cirka 1 600 stycken), utan även i andra parker både i södra Afrika och i Östafrika. I dag fokuserar man på att uppnå liknande goda resultat med den svarta noshörningen.

Parken har ett varmt och fuktigt subtropiskt klimat och betraktas som ett malariaområde. Sommaren under sep–apr är fuktig, medan vintern under maj–aug är torr, med behagligt varma dagar och svala nätter.

Mapungubwe National Park
Mapungubwe ligger i nordöstra delen av Sydafrika, omfattar 280 km2 och skyddar ett naturområde längs Limpopofloden vid gränsen mot Botswana och Zimbabwe. Klippområden av urberg, mopane, baobab, akacior, galleriskogar och slätter ger en blandad naturmilö, där elefanter, lejon, gepard, leopard, fläckig hyena, afrikansk vildhund, svart och vit noshörning, eland och andra antiloper samt zebror förekommer. Även brun hyena finns där, men är ovanlig. Bland reptilerna är klippyton och svart mamba tämligen vanliga. Fågellivet är fortfarande ofullständigt kartlagt, men är rikt och omfattar
exempelvis den tämligen ovanliga Pels fiskuggla.

Parken är i uppbyggnadsskedet och har inte alls samma goda infrastruktur som exempelvis Kruger National Park. Olika typer av logi finns dock, exempelvis en lyxlodge och en enklare tältcamp. Camperna och vissa delar av parken kan nås med tvåhjulsdrivna fordon, medan vissa djurskådningsrutter kräver fyrhjulsdrift. Vandringar med beväpnad eskort kan göras.

Stenåldersboplatser och dinosauriefossil
Där finns mer att se än enbart djur och natur, exempelvis en mängd arkeologiskt intressanta platser, exempelvis boplatser från tidig afrikansk stenålder, spår och fossil efter dinosaurier och grottmålningar från sanfolket.

Vintrarna är milda och torra, medan det mesta regnet kommer under sommaren (dvs under den svenska vintern). Området är dock generellt sett torrt, med inte alltför stora årliga nederbördsmängder och få regndagar. Under sommaren kan dagstemperaturen ibland nå uppåt 45 grader. Det finns risk för malaria i parken.

Parken nås med bil. Närmaste större stad är Pretoria, knappt 500 km söderut. Närmaste flygplats ligger i Polokwane, 200 km från parken.

Mapungubwe håller fortfarande på att utvecklas som park, vilket bl a innebär att arbete med infrastrukturen och med att återställa natur och djurliv pågår. Målet är att parken i framtiden ska ingå i Limpopo Shashe Transfrontier Park, som även kommer att innefatta Mashatu-reservatet i Botswana och Tuli Circle i Zimbabwe.

Marakele National Park
Marakele (tidigare Kransberg National Park) omfattar cirka 390 km2 och ligger i Waterberg-bergen i västra delen av Transvaal, i en övergångszon mellan de torra västra och fuktigare östra delarna av Sydafrika. Där finns resliga berg, gräsklädda kullar och djupa dalar. Klassiska afrikanska safaridjur som elefant, svart och vit noshörning och de stora kattdjuren (lejon, leopard och gepard) förekommer i parken, liksom brun hyena, sabelantilop, eland, kudu, impala m m. Där finns också världens största koloni av kapgam, liksom över lag goda möjligheter att se rovfåglar.

Där finns en tältcamp för självhushåll, liksom camping- och husvagnsplatser. Parken kan nås med tvåhjulsdrift (den ligger 250 km norr om Johannesburg), men många av djurskådningsvägarna kräver fyrhjulsdrift. Parken betraktas som fri från malaria.

Madikwe Game Reserve
Madikwe ligger vid gränsen mot Botswana i Nordvästra provinsen, 3–4 timmars bilresa eller 45 minuters flygresa från Johannesburg och Pretoria. Parken är 750 km2 stor och upprättades 1991, då omkring 10 000 djur av 27 olika arter introducerades i området. Därigenom återskapades ett Big five-område (dvs ett område där djurarterna elefant, noshörning, afrikansk buffel, lejon och leopard förekommer).

Parken utgörs av flacka gräsmarker och woodland, beströdda med kopjes (granitöar), genomskurna av en bergskam och gränsande till fler berg i söder. Här infördes också gepard och afrikansk vildhund, och i dag finns därutöver bl a brun hyena, sabelantilop, eland, sydafrikansk gemsbock och giraffer. Omkring 300 fågelarter har observerats.

Sommaren är den varmaste och regnigaste årstiden, med medeltemperatur på strax över 30 grader. Vintern är torr och svalare, med dagsmedeltemperatur på 22 grader och kvällstemperaturer som ibland drar sig ned mot noll. Området betraktas som fritt från malaria.

Ett antal bekväma lodger finns i parken, som är helt omgärdad av elstängsel.

Pilansberg National Park
Pilansberg ligger i Nordvästra provinsen, något väster om Pretoria. Trakterna är kanske mest kända för semester- och nöjesstaden Sun City, som ligger strax söder om parken. Den omfattar cirka 500 km2 och ligger i de enda bergen i ett i övrigt flackt kringlandskap – bergen är återstoden av en tidigare vulkan, med en högsta topp cirka 600 meter över den anlagda sjön Mankwe Lake, som ligger mitt i området. Detta var jordbruksland fram till 1979, då man började arbetet med att återställa naturen och återintroducera djur.

I dag finns där omkring 10 000 djur av ett drygt 20-tal arter. I parken finns kopjes (granitöar), raviner med täta skogar, sjöar, buskmarker och mjuka gräsmarker och woodland. Djurbeståndet omfattar elandantiloper och giraffer, zebror, vattenbockar, vit noshörning, flodhäst, elefanter och bufflar, liksom röd koantilop, kudu, impala, sabelantilop, hästantilop och sassaby. Även rovdjur förekommer, bland dem lejon, leopard, gepard, brun hyena och schakal. Fågellivet är tämligen bra, inte minst i fråga om rovfåglar.

Parken har välhållna vägar för djurskådning. Det görs även ballongsafarier.

Golden Gate Highlands National Park
Golden Gate Highlands (116 km2) ligger i Malutibergen i nordöstra delen av Oranjefristaten och är ett höglandsområde med gräsmarker och afromontan skog, och ett djurliv som omfattar oribi, vitsvansad gnu, eland och andra antiloper, liksom svartryggad schakal och silverryggig räv. Inga av de stora rovdjuren förekommer. Bland de spännande fåglarna finns sydafrikansk ibis, lammgam och klippörn.

Både enklare och bekvämare logi finns. Vid sidan om djurskådning finns möjligheter till andra aktiviteter som hiking och ridning. Vägarna i parken är asfalterade. Den ligger 320 km sydväst om Johannesburg, 390 km väster om Durban. Sommaren är mild, medan vintern är kylig och ibland kan bjuda på snö.

Vaalbos National Park
Vaalbos ligger nära östra gränsen i Norra Kapprovinsen och är ett naturområde längs Vaalfloden. Parken har Sydafrikas största bestånd av hästantilop, liksom svart och vit noshörning, buffel, eland, röd koantilop och sassaby. En turistled, byggd med material från de forna diamantgruvorna kring den närbelägna staden Kimberley, leder genom parken, som är en mötesplats för olika naturslag.

Logi finns på en enklare camping och i hyrstugor. Sommartemperaturen kan nå upp till 40 grader, vintertemperaturen ned till minusgrader. Det mesta regnet faller under sommaren.

Kgalagadi Transfrontier Park
Kalahari Gemsbok National Park i Sydafrika och Gemsbok National Park i Botswana utgör tillsammans Kgalagadi Transfrontier Park, som täcker 38 000 km2. Den sydafrikanska delen ligger i nordligaste delen av Norra Kapprovinsen, 260 km norr om Upington, 900 km väster om Johannesburg. Kgalagadi var den första landsgränsöverskridande park som upprättades i Afrika. Dess namn kommer från sanfolkets språk och betyder "törstens plats".

Kalahariområdet är torrt, med buskmarker och röda sanddyner, och med en årsnederbörd mellan 150 mm (i sydväst) och 350 mm (i nordost). Ytvatten finns i enstaka vattenhål, och många djur får i sig vätska från vilda meloner. Vegetationen är sparsam och djurlivet koncentrerat till floderna Auobs och Nossobs mestadels torra flodbäddar. Vägarna mellan camperna följer dessa flodfåror, vilket ger goda förutsättningar för djurskådning. Hjordar med sydafrikansk gemsbock, springbock och strimmig gnu årstidsvandrar genom parken, och det finns goda chanser att se rovdjur som gepard, leopard, brun och fläckig hyena samt svartmanade, kraftiga kalaharilejon. Surikater finns över hela parken, och du har chans att se honungsgrävling, myrkottar och öronhund, liksom giraffer, kudu, chakmababianer m m.

Omkring 280 fågelarter har observerats, bland dem många rovfåglar, exempelvis örnar, gamar, sånghökar och falkar. Parken anses ge goda chanser att se dvärgfalk.

Safarisäsonger
Kalahariklimatet kan ibland bli extremt. Lufttemperaturen under sommaren (nov–apr) kan nå över 40 grader i skuggan, marktemperaturen upp till hela 70 grader. Under vinternätter kan temperaturen sjunka ända till tio minusgrader. Nederbörden kommer oregelbundet och ofta i häftiga regn med kraftiga vindar, främst mellan november och april. Regnen får parken att snabbt blomstra upp, men den torkar snart ut på nytt om inte mer regn faller.

Logi finns i stugor för självhushållning, på tältcamper och på campingplatser av varierande standard. På många håll ligger camperna vid vattenhål. Alla vägar i parken är bush- eller grusvägar. Vissa av dem är enkelriktade. På Botswana-sidan ska man färdas i konvoj om minst två fordon.

Augrabies National Park
Augrabies är ungefär 500 km2 stor och ligger mitt i Norra Kapprovinsen, 120 km väster om Upington. Khoifolket kallar platsen aukoerabis, "det stora oljudets plats", vilket väl beskriver hur det låter vid det 56 meter höga vattenfallet Augrabies Waterfall när Oranjefloden flöde efter regnen är som kraftigast. Den karga och klippiga terrängen är hemvist för klippspringare, gemsbockar och reptiler. Lokala platsnamn som Moon Rock, Ararat och Echo Corner beskriver området väl. Här går det att göra fotvandringar och djurskåda från egen bil.

Däggdjuren i parken är sådana som klarar det hårda klimatet med heta somrar och kalla vintrar. Några sådana arter är vesslemangust, rävmangust och klippgrävlingar. Andra djur som förekommer är giraff, steenbok, springbock, kudu och eland, liksom rovdjur som leopard, svartryggad schakal, karakal, öronhund och afrikansk vildkatt. Bland fåglarna som förekommer i parken finns svart stork, rosenhuvad dvärgpapegoja, klippörn och ljus sånghök, medan det mest utmärkande trädet är pilkogerträdet (en upp till fem meter hög aloe), som tål extrema temperaturer och mycket mager jord.

Logi finns i stugor och bungalower, liksom på camping- och husvagnsplatser. Vägarna i parken är grusvägar. Strax utanför parken finns ett privat flygfält, och i Upington finns en flygplats med förbindelse till landets internationella flygplatser.

Somrarna är heta, vintrarna svalare med kalla nätter. Klimatet är behagligast under mar–okt. Mest regn faller under jan–apr.

Richtersveld Transfrontier National Park
Den här parken, 875 km norr om Kapstaden, utgörs av Richtersveld National Park i nordvästligaste delen av Norra Kapprovinsen i Sydafrika och Ai-Ais Hot Springs Game Park i Namibia. Landskapet är torrt, kargt och stundtals mycket hett (under sommaren kan temperaturen nå över 50 grader). Skorpioner och mycket insekter förekommer. Däremot är däggdjurslivet sparsamt, med några antiloparter, schakal och öronhund, och därutöver mest mindre djur som manguster, olika gnagare och fladdermöss. Parken är dock känd som ett av världens rikaste områden i fråga om suckulenter, och har också en i övrigt mycket artrik flora.

Namaqua National Park
Namaqua i västra delen av Norra Kapprovinsen är ett kulligt område med flera toppar över 1 500 m. Här finns få däggdjur av safariintresse, men gott om fjärilar, fåglar och en stor mångfald av blommor. Namaqualand har världens rikaste lökflora, liksom mängder av små suckulenter och anueller. 1 000 av områdets 3 500 växtarter finns ingen annanstans.

West Coast National Park
West Coast ligger i Västra Kapprovinsen, 100 km norr om Kapstaden, och löper utmed kusten. Sjöfåglar i stora mängder häckar på öarna omkring, och på sandstränderna och i våtmarkerna finns gott om vadarfåglar. Parkens dragplåster är främst naturen och fåglarna, men under våren är också djurskådning i bil tillåten – i parken finns antiloparter som eland och röd koantilop, karakal och klippgrävling. I havet utanför parken finns chans att se passerande valar och delfiner. Kustläget ger god artrikedom bland bland annat vadarfåglar. Du som inte är särskilt fågelintresserad
kan säkert ändå uppskatta flamingorna, pelikanerna och pingvinerna.

Regn förekommer huvudsakligen maj–aug. Somrarna är torra.

Tankwa Karoo National Park
Tankwa Karoo är en 800 km2 stor park där naturen fortfarande är under återuppbyggnad. Parken är avsedd för vetenskapliga ändamål och är inte öppen för allmänheten, även om det kan gå att ordna ett besökstillstånd genom parkmyndigheten. Området, som är ett av de torraste i Karooprovinsen, är hårt slitet efter mångårig boskapshållning. Där finns ett bra fågelliv, men inget värst imponerande däggdjursliv.

Karoo National Park
Karoo National Park ligger cirka 500 km nordost om Kapstaden och 1 000 km sydväst om Johannesburg. Parkens yta är omkring 800 km2, landskapet torrt, tämligen kargt och kulligt. En stor del av parken upptas av Nuweveldbergen. Sedan parken upprättades har mycket arbete lagts på att återinföra djurarter som i forna tider levde på platsen, men försvunnit till följd av bl a boskapshållning.

Djurskådningen i parken är enkel, då vegetationen är sparsam. Röd koantilop, vitsvansad gnu, eland, vanlig zebra, bergszebra, kudu och springbock ses regelbundet. Det finns också chans på bl a bergsrörbock, dykare, svart noshörning, karakal, surikat och öronhund. Den torra miljön passar många reptiler bra, och i parken förekommer exempelvis fem olika slags landsköldpaddor, agamödlor, varaner, kameleonter och 18 ormarter, liksom många geckoödlor och skinkar. Parken har skaplig fågelskådning. Fler än 20 häckande par klippörn lever där.

Logi finns i form av bungalower och stugor för självhushållning, liksom camping- och husvagnsplatser. Parkens lägre delar är heta under sommaren, medan bergsområdena håller sig svala under hela året.

Camdeboo National Park
Camdeboo omfattar 145 km2 och ligger i Östra Kapprovinsen, ca 600 km nordost om Kapstaden och 250 km nordväst om Port Elizabeth, där närmaste inrikesflygplats finns. Huvuddelen av parken ligger på 740–1 480 meters höjd, med busk- och gräsmarker, vid foten av bergskedjan Sneeuberg. Compassberg, en 2 504 meter hög topp i kedjan, ligger i norr, och österut utanför parken ligger toppar som ofta snötäcks under vintrarna. En 10 km2 stor fördämning ligger inom parkgränserna, liksom många storslagna vyer.

Där finns vissa möjligheter till djurskådning i bil. Bland däggdjuren förekommer steenbok, springbock, bläsbock och vitsvansad gnu i öppnare marker, kudu, grådykare och afrikansk buffel i tätare vegetation. I bergen observeras emellanåt bergszebra. Fler än 225 fågelarter har observerats, bland dem struts, mindre hongungsvisare, kapduva och ljus sånghök.

Camdeboo National Park ligger i ett område med heta somrar och vintrar som kan vara mycket kalla.

Mountain Zebra National Park
Parken ligger i Östra Kapprovinsen, omkring 800 km från såväl Kapstaden som Johannesburg, och 280 km från Port Elizabeth. Parken domineras av Bankberg-bergen, vars öppna marker och djupa dalar är hemvist för ett fint bestånd av bergszebra. Andra djurarter som förekommer är afrikansk buffel, svart noshörning, röd koantilop och sydafrikansk gemsbock. Karakalen är det vanligaste rovdjuret. Struts, paradistrana, klippörn och honungsvisare syns bland fåglarna.

Sommaren är varm, nätterna kalla vintertid. Mest regn faller under vintern och början av sommaren, men i inte alltför stora mängder – cirka 390 mm per år.

Table Mountain National Park
Parken omfattar Taffelbergen omedelbart söder om Kapstaden i Västra Kapprovinsen och är ett omväxlande naturområde med fin flora. Ett visst om än inte överdådigt fågelliv finns, liksom ett visst däggdjursliv. Parken har dock karaktär av friluftsområde och är inte intressant ur safarisynpunkt.

Agulhas National Park
Agulhas ligger vid kusten 230 km öster om Kapstaden och utgörs av en vindpinad kustslätt på Afrikas sydligaste punkt. Naturen är rik på växtarter, med bl a omkring 100 endemiska arter, och fågellivet är bra. I havet förekommer valar, delfiner och tumlare.

Bontebok National Park
Bontebok är med sina 35 km2 Sydafrikas minsta nationalpark. Det är ett naturskönt, flackt område med i huvudsak buskvegetation och gräsmarker, kantade av de resliga Langeberg-bergen. Bergen går att vandra i, och Breedefloden längs parkens gräns erbjuder fiske och fina kanotvatten. Parken har fått sitt namn efter en antilop som på svenska kallas vanlig brokbock. Ett par hundra individer återstår av de stora hjordar av brokbock som i forna tider levde här. Du har goda chanser att se brokbocken vid ett besök. Här finns även bergszebra, dvärgantilopen kapgrysbok, råbocksantilop
och röd koantilop. 200 fågelarter har observerats i parken.

Wilderness National Park
Wilderness ligger mitt på Garden route, 450 km öster om Kapstaden, 410 km väster om Port Elizabeth, och är en vacker park med sjöar, floder, stränder, skogar och berg. Den har karaktär av friluftsområde, med möjligheter till vandring, kanoting, paragliding m m. I havet förekommer valar och delfiner, och fågelskådningen är intressant. Något safaridjurliv finns inte.

Knysna National Lake Area
Knysna är en tidvattenlagun vid Knysnaflodens mynning, med sandbankar och våtmarker, omgiven av sjöar, stränder och skogar. Något däggdjursliv av safariintresse finns inte, men väl ett rikt fågelliv med 280 observerade arter, exempelvis styltlöpare, skrikhavsörn och den afrikanska svarta strandskatan. Parken ligger på Garden route, 500 km öster om Kapstaden och cirka 300 km väster om Port Elizabeth.

Tsitsikamma National Park
Parken omfattar både land och hav, och var när den grundades Afrikas första marina park. På land finns stränder, klippor och kustskog, ute i havet tidvattenzoner, rev och djuphavsfisk. Delfiner och sydlig rätval förekommer i området. Fågelskådningen är i och med kombinationen av skog och kust intressant. Här finns exempelvis afrikansk simrall, gråfiskare, jättekungsfiskare, narinatrogon och en riktig rovfågelstrofé, kronörnen. Tsitsikamma ligger 615 km öster om Kapstaden och 195 km väster om Port Elizabeth.

Addo Elephant National Park
Addo ligger i Östra Kapprovinsen, 75 km norr om Port Elizabeth, och sträcker sig långsmal från kusten inåt i landet. Inom parkens 1 450 km2 ryms Zuurberg-bergen, skogar, busk- och gräsmarker, halvöken dominerad av suckulenter och vid havet sanddynsområden och kustgrässlätt.

Djurlivet
I parken finns drygt 400 elefanter, ungefär lika många afrikanska bufflar och 40 svarta noshörningar.

För några år sedan fördes lejon och hyenor till parken och har etablerat sig. Lejon och hyenor ses oftast tidigt på mornarna eller på nattsafari.

Också leoparder finns, men ses mer sällan. Elefanterna ses lättast vid vattenhålen under heta dagar, medan noshörningarna oftast visar sig i skymningen. Andra djurarter i området är surikater, flodhästar, eland, kudu, vårtsvin, röd koantilop och vanlig zebra. Planer finns på att med tiden introducera gepard och afrikansk vildhund.

Djurarter kring parken
I parkens ytterområden blir djurlivet till del annorlunda. I Zuurberg-bergen finns exempelvis bergszebra, bergsrörbock, babianer och blådykare, medan sydafrikansk gemsbock, springbock och strimmig gnu syns i de nordliga delarna, där miljön är torrare. I skogarna närmast kusten förekommer buskbock, busksvin, brun hyena och trädgrävling (en nära släkting till klippgrävlingen).

Ett par hundra fågelarter har observerats i parken.

Ett par av vägarna i parken är asfalterade, övriga är grusvägar av god standard – tvåhjulsdrift går bra. Logi med självhushållning finns i stugor, i safaritält och på camping. Därutöver finns också lodger och tältcamper.

Sommartid kan temperaturen nå 40 grader, medan vintrarna är milda. Årsnederbörden är 450 mm, som faller under stor del av året, även om det ofta är regnigare än annars under mar–apr och sep–okt. Parken ligger i ett malariafritt område.

Andra naturskyddsområden
I Sydafrika finns en mycket stor mängd andra naturskyddsområden, av vilka många ger möjligheter att uppleva djurliv, fåglar och natur. Du som söker information om också alla de mindre reservaten och parkerna i landet kan t ex skaffa Chris och Tilde Stuarts "Guide to Southern African game & nature reserves", ISBN 1-86825-558-1.

Andra resmål/aktiviteter i Sydafrika
Rovos Rail
Rovos Rail är ett koncept med mycket speciella tågresor i södra Afrika. Vagnarna är gammalmodiga och lyxinredda, bekvämligheten och servicen är förstklassig, och bitvis dras tågen av gamla ånglok. Man har även ett 50 år gammalt Convair 440, ett tvåmotorigt propellerflygplan, som används till transferflygningar. Tågen går ett par olika rutter, med Pretoria, Kapstaden, Victoriafallen (Zimbabwe), Durban, Swakopmund (Namibia) och Dar es Salaam (Tanzania) som ändstationer. På dessa tågresor färdas du långsamt, behagligt och med stil.

Garden Route
Delar av den södra kuststräckan mellan Kapstaden och Port Elizabeth brukar kallas Garden route, och betecknar ett naturskönt område med höga berg, slående landskaps- och havsvyer, dalar, sjöar, floder, skogar och stränder. (Några av nationalparkerna ovan ligger längs denna vackra kuststräcka: Wilderness National Park, Knysna National Lake Area och Tsitsikamma National Park.)

Golf
Sydafrika bjuder på goda golfmöjligheter, på såväl gamla som nyanlagda banor – landet har fler än 600 banor. Många banor är utmanande, andra håller med antiloper och andra djur som åskådare. Längs kusten finns många fina banor med utsikt över stränder och hav och med en kustbris att bemästra. Ett antal banor finns kring Kapstaden, för dig som också vill ha storstadsmiljö och besöka vindistrikt. Många av golfbanorna har bekvämt eller rentav lyxigt boende med tillgång till spa och annan kroppsvård, liksom fin miljö och god mat.

Vin
De flesta av Sydafrikas vingårdar ligger nära kusten i Västra Kapprovinsen, dvs kring Kapstaden. Här råder medelhavsklimat med varma och torra somrar och rikliga vinterregn. Vingårdar förekommer också i de torrare norra och östliga områdena, där klimatet kräver andra odlingstekniker och ger andra vinstilar. Många vingårdar är lätta att besöka och på många är du välkommen på provning.

Klimat
Sydafrika ligger strax söder om den södra vändkretsen och har ett mestadels torrt och soligt klimat. I stora drag blir klimatet fuktigare ju längre österut du kommer, men det finns också lokalt fuktigare områden, exempelvis kring Kapstaden i sydväst.

Längs kusten norrut från Kapstaden blir det allt torrare och varmare, och naturen övergår till öken nära gränsen mot Namibia.

Kusten österut från Kapstaden är tempererad, blir subtropisk när den svängt av åt nordost och får allt mer tropiska drag ju längre norrut du kommer. Inlandet är torrare, med milda vintrar, och högre belägna områden har lägre temperaturer som till och med kan resultera i snö vintertid.

Observera att "sommar" och "vinter" på den här sidan avser de lokala årstiderna och motsvarar svensk vinter respektive sommar.

Obs
Den här informationssidan om Sydafrika faller utanför det egentliga ämnesområdet på www.savannen.com, där ämnet är safari i Kenya och Tanzania. Det innebär att informationen på övriga sidor på webbplatsen inte med säkerhet överensstämmer med förhållandena i Sydafrika.