|
Ensam eller ovan resenär
Det går bra att åka ensam på en gruppresesafari,
liksom att åka utan att vara erfaren resenär. Du
blir upphämtad på flygplatsen, och sedan är
du tillsammans med den övriga gruppen tills ni efter safarin
lämnas av på flygplatsen igen. Du lär inte bli
lämnad på ensam hand ute i parkerna eller i någon
annan främmande miljö. Gruppen håller ofta ihop
(i den utsträckning resenärerna själva vill)
på lodger och tältcamper, exempelvis vid måltider.
Chauffören eller den svenska guiden informerar om sådant
som du behöver veta och hjälper till att lösa
eventuella problem som uppstår.
Kenya och Tanzania är mansdominerade länder, och kvinnor
som reser ensamma på egen hand kan ibland mötas av
negativa attityder. Detta undviker du helt som resenär
i en grupp.
Språkkunskaper Om du reser utan svensk guide
bör du kunna åtminstone lite engelska (som tillsammans
med swahili är officiellt språk i både Tanzania
och Kenya och som talas i någon grad av de flesta i safari-
och turistbranschen). Det räcker med engelska på
överlevnadsnivå, så att du kan beställa
måltidsdrycker m m. Lokalguider och lokal personal är
vana att möta resenärer som inte är fena på
språket, och språkbarriärer brukar övervinnas
rätt smidigt.
Barn De flesta safariresenärer
är vuxna, men också barn åker med på
safari, i regel i åldrar från nio eller tio, men
också femåringar och ännu yngre dyker emellanåt
upp ute i bushen. Om du funderar på att resa med barn
bör du tänka på att det kan bli tal om långa
och varma resor på dåliga vägar. Vissa lokala
arrangörer har barnanpassade safarier med lättare
program, och det går att låta skräddarsy en
egen safarirutt med lagom etapper och lämpliga logier.
På vissa så kallade tree lodges, där
konceptet är att titta på djuren som kommer till
vattenhål nära lodgen för att dricka, finns
åldersgränser, då man vill hålla ljudnivån
på lodgen så låg som möjligt. Åldersgränsen
varierar mellan lodgerna, så du får kolla upp saken
med researrangören.
För att få delta i bushvandring, som är en aktivitet
med förhöjd risk, krävs ofta att deltagarna är
minst 15 år gamla.
Rörelsehinder Rörelsehindrade
resenärer kan inte räkna med att kunna ta sig fram
överallt. Lodger, tältcamper och hotell är i
regel inte alls anpassade till rörelsehinder eller rullstolar
(det bästa du kan få är i regel ett rum nära
receptionen och restaurangen). Inte sällan har lodger byggts
med gott om trappor. Instegen i safarifordonen är höga
och det kan vara trångt inuti dem, liksom svårt
att få plats att transportera både bagage och rullstolar.
En researrangör som är specialiserad på safari
kan hjälpa dig att skräddarsy ett safariprogram som
minimerar hindren, eller att hitta de få lodger/camper
som har anpassats för rörelsehindrade resenärer.
Särskilda behov Tanzania
och Kenya är u-länder, och de flesta safarier tar
dig ut i vildmarken, bort från civilisationen. Även
om det finns apotek, byar, sjukstugor, mobiltäckning m m
på sina ställen längs resvägen ska du inte
räkna med att alla specialbehov går att lösa
snabbt och enkelt under safarins gång. Om du har särskilda
behov, exempelvis i fråga om kost eller tillgång
till läkemedel, bör du ta upp saken med researrangören
innan du bokar resan, så att ni tillsammans kan klarlägga
om just dina behov är hanterliga under en safari, och så
att arrangören kan göra eventuella nödvändiga
förberedelser.
Mat och dryck På många lodger och camper
serveras måltiderna som bufféer, så att du
har möjlighet att själv välja vad du ska äta,
om du t ex vill ha vegetarisk eller glutenfri mat. Vid
bordsservering går det att be om mat som är anpassad
till dina behov. Serveringspersonalen och köken är
vana vid sådana önskemål.
Också flygbolagen är vana vid t ex matallergier.
De kan också ordna anpassad mat ombord, under förutsättning
att de får kännedom om dina behov i förväg
meddela researrangören när du bokar resan.
Drycker beställer du alltid själv, och kan därmed
få lämpliga sådana.
Medicin Ta med dig sådan medicin o d som
du vet att du kommer att behöva under resan. Det kan finnas
apotek längs resvägen, men det är inte säkert
att den typ av medicin som du söker finns.
Elektrisk utrustning Lodger och tältcamper ute
i bushen är oftast inte anslutna till elnätet, utan
elen fås från en generator. På många
lodger/camper är denna avstängd mitt på dagen
och på natten. Det innebär att eventuell elektrisk
specialutrustning som du har med dig inte kan användas
dygnet om.
Ofta går det att ordna så att generatorn körs
också nattetid, om du t ex behöver någon
typ av utrustning när du sover. Räkna dock med att
få betala för denna tjänst. Du bör också
meddela researrangören om sådana behov i samband
med att du bokar resan, så att saken kan förberedas.
Lodger och hotell närmare civilisationen, t ex i städerna,
är anslutna till elnätet och har ström dygnet
runt, men elavbrott förekommer inte sällan. Större
lodger/hotell har generatorer som då går igång,
men du kan inte räkna med 100 % avbrottsfri elförsörjning.
Kontakt med omvärlden Mobiltelenäten har
under senare år byggts ut kraftigt i Tanzania och Kenya,
men ute i safariområdena kan graden av täckning variera,
beroende på t ex var du befinner dig och vilken mobiloperatör
du har.
I lägen när täckning saknas kan det ändå
gå att ringa (dyra samtal) från lodger och tältcamper.
Inte sällan kan safarifordonens radio användas för
att förmedla meddelanden. Du kan dock inte räkna med
att under varje ögonblick av safarin kunna få kontakt
med omvärlden.
|